torsdag 29 december 2011

Det har nu vänt...

... och ljuset är på väg tillbaka. Ja, inte för att det  märks än men bara vetskapen gör att det känns lättare.

Julen gick väldigt smidigt i år, Jag hade en dag ledigt innan julafton, precis som ungdomarna i familjen. Så dagen innan julafton var vi samlade hela familjen och allt kändes toppen! Vi hjälptes åt med det sista som var kvar att handla och fixa med och när fredagskvällen kom kunde vi faktiskt njuta av en uppesittarkväll i lugnt och behagligt mak. Det vet jag inte om jag någonsin varit med om sedan jag fick familj och det var fantastiskt skönt.

På julaftonen åkte H iväg till jobbet och T och jag åt tomtegröt och skinkmacka innan vi hämtade upp farmor för att åka till kyrkan för att lyssna på några av T.s kompisar som skulle sjunga och spela. Det var en jättemysig start på en julaftonsdag. Efter det åkte vi till de tre gravarna, farmors mormor samt hennes mor och far, och tände juleljusen. Vädret var strålande, sol från en klarblå himmel och några grader kallt. Inte så mycket snö förstås men det gjorde inget, det var fint och ljust ändå.

Väl hemma igen fikade vi lite och tog det lugnt en stund innan det var dags att börja med julmiddagen. I år serverades det: tre sorters sill, rökt lax, farmors hemlagade leverpastej med mimosasallad, farmors grynkaka, rödbetssallad på färska rödbetor med fetaost, rödkålssallad med apelsin och grape, min egeninsaltade skinka, långkål, ägghalvor med fyllning, farmors köttbullar och farmors jansson. Det var alldeles lagom med mat, ganska så mycket nyttigheter och allt var väldigt, väldigt gott!

Så småningom var det dags för julklapparna och jag tror alla blev nöjda och glada över sin presenter. Själv fick jag en hushållsvåg och en mindre matberedare bland annat och det var precis vad jag hade önskat mig. Kvällen fortsatte framför tv:n med apelsinris och en massa hemlagat godis innan vi hoppade i säng, nöjda och glada, framåt tolvslaget. Farmor sov över.

På juldagen fortsatte vi att ta det riktigt lugnt. Jag tog en uppfriskande promenad till affären för att köpa lutfisk och på eftermiddagen vankades det lutfisk (fast bara åt en del i sällskapet), övriga fick gnaga på resterna av gårdagens julbord och sedan skjutsade vi hem farmor och kidsen drog iväg på förfest innan juldagsfirandet på Statt drog igång. H och jag satt skönt tillbakalutade i vår egen tv-soffa och tyckte det var lika bra. På natten när vi skulle gå och lägga och vi skulle ropa in kissemissen hörde vi att det börjat blåsa väldigt mycket och sedan hörde vi också att vinden slet i huset hela natten av och till. Men när T och S kom hem framåt fyrasnåret med sällskap kunde man koppla av helt och jag somnade om och hörde inte ens när H åkte iväg till jobbet. Jag sov gott helt ovetandes om vilka skador stormen Dagmar fört med sig. Vid åtta vaknade jag av att H kom hem och kröp ner i sängen igen, vägarna var oframkomliga på sina ställen och man hade avrått folk från att vara ute på vägarna för träd rasade fortfarande fast vinden avtagit till en viss del. Och så småningom fick vi klart för oss att även i vår närhet hade det fallit en massa träd och sedan när vi åkte för att titta till båten såg vi att många, många drabbats dock utan att en enda människa skadats. Vilket under men vilken förödelse också!

Igår var vi till Birsta City och IKEA och gjorde en del fynd. Jag köpte bl a en ny säng till vårt nya sovrum, det kommer nog att bli fint. S köpte inget alls och T hittade lite kläder bland annat.

Ja, dagarna har fyllts med allt möjligt och tiden går fort och sakta på samma gång. Jag ska försöka att fortsätta njuta av mina sista fyra lediga dagar utan att tänka så mycket på att jobbet snart är i gång igen. H blev ofrivilligt ledig på grund av att stormen fick hela anläggningen att stänga. Hotellet och stugorna kyldes ut ganska snabbt eftersom det ju blev strömavbrott och över liftarna låg det en massa träd och gjorde dem obrukbara, gästerna fick evakueras helt enkelt. Men på fredag ska han vara på plats igen för då är det mesta åtgärdat som tur är. Det har iallafall varit mysigt att vara hemma tillsammans de här dagarna.

Hörs snart igen! / P.

torsdag 1 december 2011

December månad ...

... gör sitt intåg. Men det är verkligen inte med juliga steg månaden gör entré. Idag är det så mörkt och blött ute att julstämningen nästan helt försvunnit. Den snö som kom för några dagar sedan är i stort sett borta och mildvädret och regnet har kommit tillbaka. Men jag har ändå tänkt att jag ska ta itu med julstädningen i helgen och hugga tag i arbetsrummet med alla böcker som ska dammas och det ska bli jättekul att komma igång med det. Jag ska också kvistmåla taket i vårt sovrum och måla klart elementet till T:s rum. Och självklart ska det bli en massa helgmys med glögg och god mat.

I går var vi med om en riktigt spännande kväll. Polisen for längs gatan fram och tillbaka, fram och tillbaka med blåljus och sidostrålkastare på och sökte av i buskage och skogspartier. Det var ett himla pådrag med både vanliga polisbilar, civilbilar och polispiketer. När vi skulle fara iväg ett ärende såg jag en polisbil en bit bort som jag gick fram till och frågade vad det var frågan om och om det fanns anledning till att vi skulle vara rädda. Men det enda de sa var att de sökte två personer i Canadian Goosejackor och att de tyckte att vi skulle gå in och låsa dörren och inte ta kvällspromenaden med hunden däråt. Hm, jag blev jätterädd och tänkte på det hela kvällen. Jag vet inte om de fick fast dem eller mer om varför de var på jakt undan polisen. Det var visst polisen från Umeå som var här och hade kallat in polisen från vårt distrikt till förstärkning. Jaja, det verkar vara lugnt här ikväll i allafall!

Det var ganska så bra på jobbet idag igen. Jag har bestämt mig för att säga upp mig så småningom om ingen förändring sker men det kommer ju att ta tid att hitta ett nytt jobb så än är det ingen brådska att göra slag i saken. Ibland tänker jag att jag inte vill jobba någon annanstans för jag trivs så bra med mycket men så återkommer själva den stora anledningen till att jag vill därifrån och då har jag lust att bara gå därifrån direkt. Jag förstår inte att de är så rigida i tankarna ring arbetstiden, precis tvärt emot övriga aktörer på arbetsmarknaden där det går mot mer flexibilitet och individuella upplägg. Jag hoppas det kan bli en diskussion på riktigt om det fast jag tror inte det kommer att bli det... Nu ska jag bänka mig i soffan för att kika på vad Mat-Tina har att bjuda på. Så hörs vi då!