... tillbaka på jobbet. Inte riktigt, riktigt kry än faktiskt men jag gör ett försök, det känns bättre än att bara gå hemma och vänta ut att alla små sympton ska försvinna.
Jag fick en broschyr idag av min vd om barnhemmet i Thailand som vi ska besöka och det börjar kännas mer och mer verkligt. Men också mer och mer pirrigt om vad som kommer att förväntas av mig. Jag tror att jag måste lägga upp någon form av förslag som jag kan presentera vid mötet vi ska ha med både ägarna till barnhemmen och de som förestår just det barnhemmet vi vill samarbeta med. S åker tillbaka till Kalmar imorgon och efter det ska jag börja lägga fram kläder och grejer som jag ska packa med mig. Passet är också klart att hämtas hos polisen nu och vilken dag som helst kommer nog min nya resväska också.
T och J har fått erbjudande om en lägenhet bara ett par kilometer från oss. Tänk om de kunde få den, den verkar helt perfekt för dem. De står på femte plats så det kan vara lite för mycket att hoppas på att de som står före dem i kön tackar nej men det finns ju alltid ett hopp.
Och imorgon åker alltså S tillbaka till Kalmar. Det var så roligt att han kom hem och överraskade och det har varit åtta finfina dagar tillsammans. Så kul att se hur bra han verkar må och att han tar ansvar för sig och sina studier. Det är inte så lätt för mammahjärtat att inte oroa sig när han är så långt bort hela tiden. Superjobbiga tankar dyker ju upp då och då kring om han sköter om sig och sin diabetes, om han har bra kompisar om han fixar sina studier etc men jag kan nog vara lugn. Han verkar ha det hur bra som helst! Nu under tiden här hemma har han och en kompis gjort några dagar nere i vår musikkällare och här är det fantastiska resultatet. Deras röster, alla instrument spelar de själva utom stråkarna som de inte fick till utan tog originalet och allt producerat på egen hand. Lyssna och njut:
https://soundcloud.com/covers-och-s-nt/muse-butterflies-and
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar